Pinus Armandii - Kinesisk vitfur

                                     

Plantans höjd 40-70cm                        soligt    

   

                                   

Kinesisk armandtall, som tillhör vittallssläktet, härstammar som namnet antyder från Kina. Den växer över ett stort område i östra Kina. Dessutom finns separata populationer av arten i Taiwan och norra Myanmar. Kinesisk armandtall växer vanligtvis i sitt naturliga utbredningsområde på en höjd av cirka 1000–3300 meter i bergen. I norra delarna av utbredningsområdet förekommer den lägre i bergen och i södra delarna högre upp. Växtplatserna är ofta steniga och med tunt jordlager. Trots sitt vackra utseende som prydnadsträd är kinesisk armandtall inte särskilt vanlig i världen. I Finland och Sverige är kinesisk armandtall sällsynt, främst en specialitet som bara testats av växtentusiaster. Artens vetenskapliga namn hedrar den franske missionären och botanikern Armand David (1826–1900), som upptäckte arten som ny för vetenskapen i Kina 1873.

Den kinesiska armandtallens tillväxthastighet är medelmåttig. Med åldern kan tillväxthastigheten på en gynnsam plats i dess utbredningsområde vara upp till cirka 50 cm per år. På en gynnsam plats utvecklas den till ett raktstammat träd. I sitt utbredningsområde kan den växa till cirka 25–35 meter hög, men i Finland blir den troligen bara några meter hög. Under gynnsamma förhållanden kan trädet bli upp till 500 år gammalt. Växtsättet är koniskt som ung. Med åldern är grenarna oftast långa, vilket gör kronan ganska öppen och asymmetrisk. Trädets grenar pryds av glest placerade täta barrtofsar, annars är skotten kala. Växten påminner då till utseendet något om till exempel Himalayatall (Pinus wallichiana). Barkens färg är grå – violettgrå. Med åldern tjocknar barken, blir fårad och flagnar i rektangulära plattor. Grenarnas bark är först grön och blir slutligen brun. Kinesisk armandtall tillhör fembarriga tallar. Dess dekorativa ljusgröna, med åldern hängande barr är 8–15 cm långa och 1 – 1,5 mm tjocka. Barren är ljusgröna – blågröna. De byts ut vart 2-3 år.

Kinesiska armandtallen vindpollineras och blommar på en gynnsam växtplats när trädet är 5–8 år gammalt, och blomningen sker sent på våren. Trädet är monoikt; samma individ har både hon- och hankottar, men växten är inte helt självpollinerande. Blomningen är ganska oansenlig. Hankottarna är ljusgröna, cirka 1,5–2,5 cm långa. Honkottarna är också gröna. De pollinerade honkottarna mognar till oktober-november året därpå. Kottarna är 8–14 cm långa och cirka 6 cm breda. De är koniska-cylindriska, gröna, kådiga och först upprätta, men blir gradvis hängande. När de mognat blir de bruna och öppnar sig. Fröna är mindre än till exempel koreatallen (Pinus koraiensis). De är ljus-mörkbruna, 10–16 mm långa och 6–10 mm i diameter, och oftast praktiskt taget vinglösa. Fröna har använts som föda i Kina, men numera har de misstänkts orsaka smakstörningar och är inte längre rekommenderade att äta.

Kinesisk armandtall behöver en solig och skyddad plats i Sverige. Trädet tål många typer av jord, även sandig eller lerig. Det är viktigt att växtunderlaget är vattengenomsläppligt. Växten behöver utrymme för sitt djuptgående rotsystem på växtplatsen. Kinesisk armandtall rekommenderas att vattnas regelbundet, beroende på vädret, åtminstone under sin första sommar efter plantering. På grund av sitt lilla rotsystem i plantstadiet klarar kinesisk armandtall inte rotsystemkonkurrensen med ogräs eller vedartade växter som ung. Växten tål inte salt och luftföroreningar. Kinesisk armandtall anses vara frisk, dess motståndskraft mot sjukdomar och skadeinsekter är god på en gynnsam plats. I Sverige är arten ganska känslig för vintern, men på senare tid har det på vissa platser funnits lovande tecken på artens övervintring även i Sverige. Kinesisk armandtall behöver skydd mot vårsolen som ung och unga plantor behöver vinterskydd. Kinesisk armandtall lämpar sig även som bonsaiträd.

• USDA: 6-9
• Soligt
• PH-rekommendation: 5–7

Källa: Niittytila